Musik att ha med på förlossningen

Jag är så petig med musik. Inte alls en allätare. Det har därför varit lite jobbigt att försöka hitta musik som jag eventuellt vill ha med mig på förlossningen, om jag ens har musik.

Denna ska med iaf. Har fina minnen av den. Blir lugn. Dulce Pontes - Cancao do mar.

34+6 (Vika tvätt)

Vilken soppa! Lade mig i sängen för att vila lite. En kvart senare ringer det på dörren. Vaktmästaren, som vi så snällt bett att inte störa oss. Det verkar inte gå in att man kanske borde ringa och boka tid för att ordna saker i lägenheten istället för att bara ringa på dörren.

Ja, det var bara att knalla upp. Har svårt för att komma till ro, så passar på att vika lite tvätt framför tv:n istället. Kanske, förhoppningsvis, blir jag så trött att jag kommer sova inatt helt utan problem!

34+5 (Bilder från veckan som gått)

Efter att ha fått dropp som skulle avstanna värkarbetet och en Petidinspruta kunde jag sova några timmar. Underbart.

Antibiotika intravenöst är otrevligt. Man blir illamående.

Betapredsprutorna (kortison) var intramuskulära. A tyckte de var förfärligt stora, men de kändes ingenting.

Och givetvis måste man uppdatera om läget, fastän man ligger på förlossningen.

34+6 (Orkeslös)

Känner mig orkeslös. Blev inte mycket sömn inatt. Förstår inte det här med sammandragningar. Emellanåt får jag för mig att jag inbillar mig. Tror jag håller på att bli knäpp. Hur länge kan det vara så här?

Tycker att jag vant mig vid smärtan, men ibland får jag sammandragningar som gör så ont att jag inte vet om jag står upp längre. Jag missbrukar Panodil (givetvis inte mer än man får), äter min Amimox (antibiotika) och knaprar Novaluzid. Vetevärmaren är min livlina.

Sugen på en rejäl köttbit är jag också. Och bio. Kan man sitta och pusta i en biosalong utan att störa andra? Gah. Snälla bebis - om jag lägger mig på sidan så att flödet blir EXTRA bra i navelsträngen, så kan du väl tjocka på dig fort och sedan komma ut?

34+5 (Ge mig kraften)

Har tyckt att sammandragningarna varit helt okej idag. De har inte ökat i styrka. De bara finns där, latent, pinande, onödiga. Försökte glömma bort dem genom att koka 15 liter grönsakssoppa.

Det har resulterat i liiite mera kraft. Liiite mera smärta. Nu vill jag föda.

34+5 (CTG:t från 091109)

CTG:na man tar på sjukhuset visar samma sak hela tiden.
Kurvan till vänster är bebisens hjärtljud och kurvan till höger visar mina sammandragningar.

FULL AKTIVITET med andra ord.

34+5 (Hemma igen)

Jag som skulle till sjukhuset igår bara för att skrivas ut... Efter CTG ville läkaren inte släppa mig TROTS att den är oförändrad! De frågar hur länge jag haft sådana sammandragningar och verkar lika förvånade varje gång när jag svarar "i drygt en vecka nu".

3-4 minuter mellan. Smärtsamma. Hanterbara. Utmattande. Som tidigare försökte de pracka på mig Bricanyl och till slut orkade jag inte dividera med dem längre. Tyvärr är man i ett underläge när man är patient. När läkarna säger "om du inte tar Bricanyl så kan vi inte inte göra mer", känner man sig väldigt pressad att ta det, trots att det inte hjälper och att man bara mår dåligt av det.

Men jag är som jag är. Jag vill BEVISA för dem. Så jag tog sprutan. Efter fem minuter rusade hjärtat och kroppen skakade. Ögonen kunde knappt fokusera. Nytt CTG. Oförändrat. Sammandragningarna var lika regelbundna och fina, hade samma kraft. Det enda som var påverkat var stackars Fladdor. Med en hjärtfrekvens på i snitt 180 mådde hon/han inte så värst bra. Stackars bebis.

Nä, det får vara slut på Bricanyl.

Fick ett nytt antibiotika - igen. Amimox. Det skulle "funka bättre på de bakterier jag har". Tack. Kunde de inte gett mig det från början?

Ett antal CTG:n togs under gårdagen, bebisen lugnade sig när bricanylen gått ur kroppen och jag rekommenderades att ta en insomningstablett så att jag fick lite sömn. Det var välkommet.

Utskriven idag med ett planerat läkarbesök igen om en vecka. Äntligen hemma. Här kan jag verkligen koppla av.

34+4 (Underbar dag)

Har vaknat flera gånger inatt med sammandragningar. A har varit hjälpsam och värmt vetekudde, masserat, masserat, viskat vackra ord i örat på mig och tröstat. I sömnen. Han minns inget.

Det blir en fin dag idag. Först utskrivning, sedan barnmorskebesök.

Blev alldeles paff när jag insåg att JAG - lilla JAG - blivit rekommenderad på Familjebloggarna!!!

Lycklig.

34+3 (Hemma bäst)

Det är verkligen skönt att vara hemma! Ha sina egna saker omkring sig, sova i sin säng, sköta sig själv.

Läkarna tror att sammandragningarna jag har nu beror på att urinblåsan fortfarande retar livmodern att dra ihop sig och att detta kommer gå över om några dagar. Hur som helst, så påverkar (antagligen) inte sammandragningarna cervix, vilket gör att så länge jag känner mig trygg i att gå hemma, så kan jag göra det.

Jag känner att så länge sammandragningarna är hanterbara och att Fladdor mår bra, finns det ingen anledning för mig att vara inneliggande. Nu hoppas jag inte behöva åka in fler gången förrän jag verkligen ska föda (ja, förutom i morgon då jag blir utskriven)!

34+3 (Klockar sammandragningar)

Har varit hemma på permission från sjukhuset inatt och det har var it så skönt att vara hemma! A gör ALLT för mig! Natten har varit lugn fram till klockan 04:00. Då fick jag panodil och värmekudde av A. Jag tycker att panodilen har hjälpt lite.

Det som kommer att ske nu är att A och jag tar bilen till avdelningen. Vi ska ändå dit vid 09-tiden så det spelar liksom inte roll att vi kommer in tidigare. Lite roligt är det att jag mellan sammandragningarna känner mig helt opåverkad men under sammandragningarna är det tyvärr inte så...

Dagens (morgonens) graviditetsproblem är; hur är det tänkt att man ska hinna poopa mellan sammadragningarna?!

(http://www.varktimer.se/ - bilden ovan är mina sammandragningar som jag ibland mäter med ett finurligt program)

34+2 (Allt lugnt)

Först och främst vill jag tacka för alla glada pårop och heja, heja, heja!!! Det känns bra med ett stort stöd omkring sig.

Bebisen är fortfarande i magen, vilket är jättebra! Sammandragningarna har minskat i styrka och jag känner att det är mer hanterbart nu. Står fortfarande på antibiotika och kommer göra det resten av graviditeten. Det betecknas fortfarande som prematura sammandragningar av läkarna och de vill inte släppa mig helt, men jag har nu fått ett par timmars permission för att se hur det går under dagen.

Kanske, kanske, kanske kan jag komma in för endast en kontroll ikväll och sova hemma! Hoppas!

Fladdor mår bra, sparkar och rör sig hela tiden. Det är en pigg bebis (=bra förutsättningar). A ställer upp hela tiden, men är lite svårväckt på natten. Haje, kära svärmor, är ett stort stöd och jag hade inte fixat detta så bra som jag gjort utan henne. Tack.

Det har varit några turer på förlossningen och jag måste bara säga att jag inte alls är lika peppad längre. Varje natt har det varit skrik från kvinnor, som håller på att dö av smärta. Jag blir faktiskt RÄDD. Lilla Fladdor, slink fint ur din mors kropp.

Känsliga läsare varnas för att läsa följande;
Slemproppen är gul, kletig, lite blodig, seg och kommer i mängder. Det vet jag nu.

34+0 (Förlossning?)

34+0 (Förlossning?)
Sitter just nu på förlossningen och gjort så sedan onsdags eftermiddag/kväll.

Det som började med att jag skulle hämta läkemedel på spec-mvc för en urinvägsinfektion, slutade i ett funnet högt blodtryck och inläggning på perinatalavdelningen. Blodtrycket normaliserades under kvällen och preeclampsi kunde helt uteslutas. Jätteskönt!

Ett ctg genomfördes vid inläggningen som visade regelbundna sammandragningar var fjärde minut. Något jag känt, men inte reagerat så mycket över. Under natten tilltog sammandragningarna i kraft och blev riktiga värkar. Livmodertappen påverkades inte över huvud taget, vilket är bra eftersom man helst ville hålla bebisen inne till 34 hela veckor har gått. Detta för att kunna ge två kortisonsprutor för att påskynda barnets lungmognad. Efter en natt med pinvärkar fick jag Bricanyl i spruta för att avstanna värkarna.

VILKET tjohej det blev på hjärtat av den där sprutan . Fy fasen. Jag blev alldeles speedad och kunde inte sova över huvud taget. På morgonen gav de mig en spruta till som verkligen toppade mig helt. Sammandragningarna fortsatte dock att komma tätt och regelbundet.

Under dagen förflyttades jag till förlossningen för att kunna övervaka sammandragningarna bättre och ge mig mer läkemedel för att avstanna värkarna. Antibiotika ges både intravenöst och i tablettform. De har verkligen täckt upp mig helt utifrån det skulle vara en infektion som ställer till det för mig. Infektionsproverna sjunker efterhand, men har aldrig varit höga.

Under natten till torsdagen får jag riktiga värkar, men inte heller nu påverkas livmodertappen (vilket fortfarande är bra, men fruktansvärt påfrestande). De ger mig en bolusdos av det värkhämmande läkemedlet Tractocile och därefter en infusion av det under 24 timmar. Det tog lång tid innan det verkade och man hann ge mig fyra Bricanylsprutor under tiden. Dessa gjorde att jag absolut inte kunde komma till ro trots sömntablett och smärtstillande. Efter att ha varit vaken i ca 48 timmar så fick jag panik. Jag ville inte mer. Jag frågade vad man kunde göra om det inte gick över. Läkarna hade inget svar – man fick ta det som det kommer. De ville verkligen hålla bebis inne i tills igår, torsdag, för att kunna ge kortisonet.

När bricanylet ÄNTLIGEN släppte lite så somnade jag pang bom. Sov i en timme, fick vetekuddar och sov i ytterligare någon timme. På morgonen var jag peppad igen. Det här ska nog gå bra!

Torsdagen ägnades åt att komma till ro, vila, sova, äta och gå på toaletten. Inga onödiga rundor fick tas. Bara ligga i sängen. Sammandragningarna lade sig och var nu inte lika onda. Jag fick sova en hel del.

Kortisonet gavs och vid elva på kvällen kopplades Tractasylet bort. Nu får tiden utvisa vad som ska hända. Ronden är snart här och då får jag veta om jag ska ligga kvar på förlossningen eller åka upp på perinatalavdelningen igen.

Sammandragningarna har återkommit under natten och ökat i kraft, men jag har ändå kunnat sova en hel del. På efternatten blev jag så illamående av antingen antibiotikan eller mensvärken att jag kräktes. Nu på morgonen gav de mig en spruta bricanyl för att se om den hjälpte, men nej. Jag blir verkligen bara speedad och pulsen går upp i något över 100/min.

Har inget internet här, så A uppdaterar hemma. Hoppas ni har det bra!

Fladdor mårväldigt bra i magen. Det är en stark och pigg krabat som inte reagerar på något. Lever bara rövare hela tiden…