11+6 (När ska det gå över?)

Väntar på bättre dagar. Vill slippa må så här illa. Dygnet runt. Tarmarna har slutat fungera och jag dricker katrinplommonjuice (som ironiskt nog ser ut som lösbajs). Jag blir proppmätt efter ett par tuggor och får hjärtklappning när jag lägger mig ner.

Jag kan knappt förstå att det är någon därinne. Det är så overkligt än.

11+4 (Tajt)

Eftersom vi har ett antal bröllop att gå på det närmsta året så tyckte jag igår kväll att det var nödvändigt att inventera vad som kan bäras och vad som måste inhandlas.

Jag rotade fram A:s kostym som han köpte för två år sedan och tvingade i honom i den. Han hann inte mer än att få på sig byxorna över knäna så kunde jag inte hålla mig längre. Jag trillade ihop i hallen av skratt och ögonen tårades som två fontäner.

Jag, personligen, tycker det är helt rätt med tajta kostymbyxor till kavaj :-)

11+3 (UVI på gång?)

Mådde fruktansvärt under gårdagen. Mådde illa och kände mig helt ur form. Lyckades ta mig ut på en liten promenad med A för att fot lite kossor. En vattenflaska senare mådde jag bättre och kände att jag nog kunde hänga med på restaurangbesök med A och hans vänner.

Kl 19 skulle vi ses för att dinera vietnamesisk/kinesisk mat. Efter att ha suttit tre kvart på restaurangen hade vi fortfarande inte fått våra förrätter. Min mage började göra ont så hungrig jag var. Illamåendet tog över helt och jag kände riktigt hur spyan satt i halsen på mig.

När förrätten äntligen kom, var den friterad i en söt donut-liknande smet som höll på att ge mig kväljningar. Jag tog ett par tuggor för att lindra mitt värsta illamående och hoppades på att maten snart var färdig.

En kvart senare kom servitrisen ut med två rätter. Inget mer. Våra två vänner åt och jag blev mer och mer frustrerad och fick mer och mer magont. Flera gånger under tiden vi väntade på maten kände jag att jag var tvungen att åka hem, men stannade ändå kvar till sist.
Efter ytterligare en kvart kom de ut med en tallrik till och efter ytterligare tio minuter kom äntligen vår mat.

Kunde inte äta alls mycket eftersom jag nu hade blivit så illamående och hade så ont i magen.

Jag och A åkte hem och började se en film när jag kände att hela magen började vändas ut och in. Det blev spannen igen. A sprang som en skållad råtta med vatten och tömde hinken och gav mig en banan och en halstablett, täcke och bäddade till slut ner mig i soffan.

Helt slut, somnade jag och var bara uppe och kissade EN gång inatt.

Nu tror jag att jag kanske har en UVI på gång. Känner mig kissnödig hela tiden, men det kommer inget. Det är allt så jag är osäker. Ska dricka asmycket vatten idag, så får jag se hur det är i morgon.

11+2 (Kjäks.)

Vaknade vid två inatt (som vanligt) av det eviga illamåendet. Jag ruckade lite på Andreas för att få lite stöd, men fick några hummande tillbaka. Vred och vände på mig länge för att slippa gå upp, men eftersom jag samtidigt brukar gå upp för första nattkisseriet så var jag tvungen att resa på mig.

Tur var det, för när jag väl ställde mig upp blev jag vansinnigt illamående. Satt en stund över toaletten med en handduk om mig. Frös och mådde inte särskilt bra.

Andreas hämtade vatten till mig och jag kunde sova till klockan 4. Och därefter till klockan 9.

Usch. Det här är en pärs. I början av graviditeten längtade jag efter alla symtom. Jag ville ha allt på en gång, så att jag fick känna mig riktigt gravid! Nu vill jag att det ska gå över. Med det här illamåendet orkar jag inte mycket och skolan har blivit lidande. Jag inser att det bara är följa med kroppen. Det är inte längre jag som bestämmer när jag ska äta, sova, gå på toa osv...

11+0 (Oscars fotbollsmatch)

Fick höra att släkten var nere i Skåne på fotbollscup så vi tog lilla Polon till Höllviken för att umgås. Efteråt styrde vi kosan mot byn för att äta lite pizza och pasta, vilket var både gott och fantastiskt trevligt!

Fladdor är nu ca 6 cm stor och gör mig illamående. Jag mår illa hela dagarna och nätterna och däremellan. Äter kex och körsbärstomater och dricker katrinplommonjuice för att klara av att processera maten.