lördag 7 november 2009

34+2 (Allt lugnt)

Först och främst vill jag tacka för alla glada pårop och heja, heja, heja!!! Det känns bra med ett stort stöd omkring sig.

Bebisen är fortfarande i magen, vilket är jättebra! Sammandragningarna har minskat i styrka och jag känner att det är mer hanterbart nu. Står fortfarande på antibiotika och kommer göra det resten av graviditeten. Det betecknas fortfarande som prematura sammandragningar av läkarna och de vill inte släppa mig helt, men jag har nu fått ett par timmars permission för att se hur det går under dagen.

Kanske, kanske, kanske kan jag komma in för endast en kontroll ikväll och sova hemma! Hoppas!

Fladdor mår bra, sparkar och rör sig hela tiden. Det är en pigg bebis (=bra förutsättningar). A ställer upp hela tiden, men är lite svårväckt på natten. Haje, kära svärmor, är ett stort stöd och jag hade inte fixat detta så bra som jag gjort utan henne. Tack.

Det har varit några turer på förlossningen och jag måste bara säga att jag inte alls är lika peppad längre. Varje natt har det varit skrik från kvinnor, som håller på att dö av smärta. Jag blir faktiskt RÄDD. Lilla Fladdor, slink fint ur din mors kropp.

Känsliga läsare varnas för att läsa följande;
Slemproppen är gul, kletig, lite blodig, seg och kommer i mängder. Det vet jag nu.

1 kommentar:

  1. Ni kommer att greja detta - alla tre! :-D

    Visst känner man sig stundtals rädd så inihelvitte - det GÖR man - men man har ju inget att välja på direkt.

    Lita på din kropp och på läkarna - tillsammans ser de till att allt går bra.

    *kram*

    / Tezzan & Christoffer :-)

    SvaraRadera

Du har ordet <3