tisdag 21 september 2010

Gråtfärdig

Sitter med blod på axeln. Ni kan vara lugna, inget allvarligt som hänt. Bella klättrade upp på en väska nu ikväll och damp med ansiktet i golvet. Till en början verkade inget vara skadat. Pappa tröstade och gav nappen.

Jag stod och lagade mat i köket när jag hör A säga "Nej, hon blöder".

Hjärtat flög ur bröstet på mig och jag sprang ut i vardagsrummet. Bella blödde ur munnen och innan vi förstod vad det var som blödde, hade vi jagat upp varandra en del. Vi gav vatten för att se så att ingen tand var inslagen. Till slut kunde hon le åt oss och då såg vi att en bit av tandköttet över höger framtand i överkäken hade lossnat och glidit upp en bit. Det såg ändå fint ut och låg "tillrätta" och eftersom det slutade blöda relativt fort så kunde vi lugna oss igen.

Det här med att ens barn slår sig är verkligen svårt. Att de slår sig så att det rinner blod ur munnen på dem... När de är 9 månader gamla. Jag dog nog lite inombords ikväll. Ska inte en mamma kunna skydda sina älsklingar från att blöda?

4 kommentarer:

  1. Det är jättehemskt när de små blöder, och speciellt från munnen - då ser det ju ofta värre ut än vad det är tack och lov! Hoppas lilla sessan sover gott och att hon mår fint i lilla munnen. Kramar

    SvaraRadera
  2. Ush så jobbigt! :-( Stackars liten...Och stackars dig!

    Höll på att dö (Lite lverdrivet men men) när Moa rev sig hårt i munnen en gång, blödde inte men hon blev sååå ledsen!

    Man önskar att man själv kunde ta det onda istället för att dom ska känna det...

    Kram

    SvaraRadera
  3. Ja det är aldrig kul när dom slår sig.. Men det händer såååå många gånger! Man vänjer sig mer eller mindre ;) Oliwer har konstant blåmärken överallt nu för tiden.. Inte kul alls men men så är det

    SvaraRadera
  4. Men liten då. Hoppas det är bättre idag

    SvaraRadera

Du har ordet <3