måndag 1 februari 2010

Lugnet i stormen

Jag vet att det heter lugnet före stormen, men här gäller det lugnet i stormen. Det är nämligen så att när ens barn skriker förtvivlat och du har kollat blöjan åttio gånger, gett bröstet, tröstat, tröstat, burit, gosat, vyssjat, rapat - you name it - då gäller det att behålla det inre lugnet.

För att orka hålla sig lugn måste du vara något så när utvilad och utvilad blir du bara om du blir avlastad. Denna helg har varit full av glädje, nyttig på så vis att jag och A har börjat konversera på ett annat plan kring hans utlandsvistelse. Vi har stöttning i familjen och jag känner mig trygg i att bara ringa eller knalla över till någon av alla familjemedlemmar eller vänner när jag behöver avlastning eller en bit mat.

Igår tog farmor hand om Bella, så att jag och A kunde äta en bit mat ute. Det var helt underbart. Vi satt ner båda två, åt tillsammans (har vi inte gjort på ett antal veckor), vi njöt av maten och vi åt långsamt.

Med mer kraft än tidigare satt vi och skojade och pratade om vår dotter och hur fantastisk hon är. Hela kvällen njöt vi av att ha henne nära och hon skrek ingenting...

Arbetsvecka igen och jag saknar att A inte är hemma, men jag är så tacksam att vi fick de här två månaderna tillsammans hemma, med vår förstfödda.

4 kommentarer:

  1. Jag blir så glad för er skull <3

    SvaraRadera
  2. låter trevligt att få tid tillsammans. hoppas att vi oxå kan få det snart...
    håller med om att det gäller att behålla lugnet när det e som jobbigast. jag har börjat spela musik för Anton när han e som grinigast, det får honom att bli lugn. men som sagt, för att ha orken så måste man få avlastning... jag säger inte mera!
    kram Sofie

    SvaraRadera
  3. Va gött det låter!

    Grattis till ett gott val = att gå ut och äta och lämna Bella i goda händer!

    Hälsningar
    farfar Håkan

    SvaraRadera
  4. Låter fantastiskt med lite ensam tid :-) Här har vi oxå en kolik tjej och det är jobbigt men försöker bara ge massa kärlek och behålla ro inombords. Vår man och pappa har återgått till jobb idag (pilot) och då blir de dagar o nätter ensam. Har inte nära släkt här i Oslo någon av oss men i morgon kommer de nyblivna Mommo och moffa och vi längtar.

    SvaraRadera

Du har ordet <3