tisdag 2 februari 2010

Gah!

Så fel jag hade när jag skrev det förra inlägget... Jag tänkte att jag kunde lägga ifrån mig Bella, när hon ändå sov, men DÅ slog hon upp de stora blå och började gallskrika...

Efter en stunds skrikande började jag lipa själv. Jag har blivit alldeles överkänslig mot skriket och jag undrar om det någonsin kommer att gå att sätta henne i sittern eller lägga henne i sängen/vagnen utan att hon fullkomligt skriker lungorna ur sig.

Nu hänger hon med mig i sin BabyBjörn, men det känns ganska ostabilt så jag kan ändå inte göra det jag behöver göra...

Är så nervös inför A:s resa... Men det ska gå, det måste gå och jag vet att jag kan få hjälp, men det känns ändå oerhört tungt...

Nu kommer iaf snart Jenny med bilderna :-)



1 kommentar:

  1. Fy fan!!! Önskar det fanns något jag kunde säga för att trösta...

    Jag förstår att du gråter. Det hade jag oxå gjort. Finns det inget man kan göra?

    SvaraRadera

Du har ordet <3