35+3 (Fladdorsängen)

Nu är Fladdorsängen bäddad. Laban och Labolina ska vaka över vårt knyte, tillsammans med Korven och Sesam. Har inget bra namn på Korven än, kanske får den överta Fladdor när det namnet blir ledigt (som Lasseivåmma föreslog).

Sesam, den gyllenbruna hunden, var min mormors. Han är över trettio år gammal och har hängt med överallt genom åren. Från början låg den fina hunden på mormors och morfars soffa som prydnad. Sen föddes jag. Jag slet i honom, tuggade och kräktes på honom. Han var min ständiga följeslagare när jag var på besök hos mormor. Med ett stadigt grepp om svansen släpades han runt.

En dag blev han bara min. Jag minns den dagen som igår. Det var i deras lägenhet på Bangatan i Malmö. Så fort jag klev inom dörren fick jag tag på honom. Då säger mormor att det var dags för Sesam att flytta.

Sesam har betytt så mycket för mig och jag blir så sentimental när jag ser honom. Han har ingen nos, pälsen på ena örat har jag klippt av, all stoppning ligger i huvudet och han har ett sstort hål i nacken (måste laga!). Men jag tycker han är fin ändå.

Nu ska han få glädja en annan liten plutt. När Fladdor kommer är det dags för nya uppdrag för honom. Jag hoppas han kan hänga med i ytterligare trettio år.

Namnet fick han av mig efter favoritprogrammet Sesam. Mormor kallar honom Slöman och blir lika förundrad varje gång jag säger att han fortfarande lever.

Nu blir det brunch och sen fika hos svärmor!