Så fort hon var på väg ner i sängen slog hon upp de stora blå och gick från sovandes till klarvaken till skrikandes. Med proppar i öronen försökte jag sedan lugna henne genom att vara där och hålla en hand över henne. Hon kom till ro ett par minuter för att skrika ett par och så där höll det på till kl.03.15. Efter lite mat somnade hon gott i sin spjälsäng och har bara ätit ytterligare en gång efter det...
Koliken har verkligen gjort det svårt för oss. När vi kom hem från BB kunde hon somna lite varstans, vilket var perfekt, men efter några veckor av bärande och duttande så somnar hon ingenstans förutom i min eller A:s famn.
Usch vad jobbigt Stina. Vet hur frusterande det är... Att inte få sova är det värsta som finns! Försök att vila på dagarna och strunta i hemmet. Det har jag börjat få lära mig...
SvaraRaderaIgår var Anton på gott humör hela dagen, hoppas hoppas så att vi e på rätt väg nu!
Styrkekram till dig!
Jag vet inte om du testat men annars kan du lägga en vetekudde i sängen när hon ska sova efter att hon somnat i din famn! Lycka till!
SvaraRadera