torsdag 3 december 2009

38+0 (Eller 37+6 beroende på vilken mvc man tillhör)

Jag är en mes. Jag har ont och jag tycker synd om mig själv just nu. Nåväl. Några timmars sömn var nyttigt. Ett bad och en lussekatt hade inte suttit fel nu.

Idag önskar jag mig en bebis. Helst ska bebisen halka ut av sig själv, men om den får lite hjälp på traven gör inget. Jag önskar mig en snäll läkare, som vill ge mig en present i form av lite gel upp i...

Jag önskar vidare...

Upplagd av Stina kl. 06:39
Etiketter:

4 kommentarer:

  1. Liw3 december 2009 kl. 06:55

    Ohh, snart dags ju :) Hur har du fått igång det? Alla tips prövas med glädje här,nu är jag less ;-)

    SvaraRadera
  2. Liw3 december 2009 kl. 10:13

    Ok, då ska jag fan ut och springa när jag är frisk, är som sagt jäkligt less ;-) Färdknäppen har vi provat men det gör ju så ont! Tror det får bli burken och en spruta om vi ska prova med mannens små riddare igen :-D Hoppas allt går som du vill nu då! Lycka till!

    kram

    SvaraRadera
  3. Catarina3 december 2009 kl. 11:23

    Jag håller tummarna för dig. Hoppas läkaren är snäll :)

    SvaraRadera
  4. Karen3 december 2009 kl. 11:25

    Jag hoppas du får din efterlängtade bebis snart,förstår hur du känner dig.
    Sitter här hemma och vill bara att min ska komma ut nuuuuu!!!!!!

    Karen

    SvaraRadera

Du har ordet <3

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)