Förlossningsberättelse del 1

Torsd 3 dec:

Vi var på återbesök på spec-mvc eftersom jag inte kände fosterrörelser och jag fortfarande hade regelbundna och smärtsamma sammandragningar. Både A och svärmor Haje var med. De körde ett ctg på mig som inte visade några förändringar sedan tio veckor tillbaka, dvs sammandragningar varannan minut.

Fladdors hjärtfrekvens var något förhöjd, något som oroade svärmor som är barnmorska. Detta påpekar hon för läkaren och läkaren bekräftar det hon sett, men säger vidare att det är en okomplicerad takykardi. Läkaren undersökte mig och tappen var nu lite förkortad, ca 1,5 cm lång och jag var öppen för nästan två fingrar. Eftersom jag hade det så jobbigt utan sömn pga sammandragningarna så ringde läkaren ner till förlossningen för att se om de hade plats för en igångsättning.

Vi höll tummarna allihop och det visade sig att jag skulle ner för igångsättning på direkten!

WOW! Vad nervös jag blev. Nu skulle det verkligen bli av. Läkaren varnade oss att det kunde bli mycket utdraget och ett jobbigare förlopp, men jag lät mig inte skrämmas. Vad skulle en igångsättning, som kan ta uppemot sex dygn, vara jämfört med konstanta urinvägsinfektioner, sammandragningar, antibiotika, inga fosterrörelser och Fladdors förhöjda hjärtfrekvens vara?

Sista bilden på magen

Vi fick ett rum på förlossningen, de körde ytterligare en ctg-kurva och barnmorskan Ingrid undersökte mig. Jag blev så glad när hon sa att hon tyckte att mitt status var bättre än vad läkaren rapporterat, dvs att min tapp var mjukare och mer mogen än vad som sagts tidigare.

Kl.12.00 lades första prostaglandingelen, 2 mg. Efter några minuter blev sammandragningarna häftigare och kom ännu tätare. Jag skulle ligga ner i en timme. Under den timmen hann jag fundera mycket på hur min kropp skulle reagera. Tiden gick fort och klockan 13 släppte de iväg oss för att hämta BB-väskan och äta lite mat. Kl.15 var vi tillbaka igen och då gjordes ett ctg till Fladdor mådde prima och vi var glada och mätta.

Tiden gick och jag löste korsord och sudoku. Kl.20 kördes ett nytt ctg och de kontrollerade om jag öppnat mig något. Trots att de förvarnat mig om att det kunde ta flera dygn innan något hände så blev jag besviken när jag fortfarande bara var öppen för ett finger och tappen var 1,5 cm lång. Barnmorskan gjorde en hinnsvepning för att hjälpa lite på traven. Värkarna var täta och kom med en minuts mellanrum. Detta gjorde att de ville avvakta med att lägga ny gel. Ny bedömning skulle göras när nattpersonalen gått på sitt pass.

Andra gelningen är lagd

Jag blev så klart jätteglad när de ville lägga ny gel kl.22 - med styrkan 1 mg. Värkarna tog fart igen och jag var spänd av förväntan. Jag fick en TENS som hjälpte mig under värkarna. Denna apparat var fantastisk! Varför hade jag inte fått en sådan tidigare, då jag gått med onda sammandragningar i tio veckor? Min nya kompis användes flitigt under natten.

Bästa kompisen - TENS

Jag sov i hela fyra timmar trots värkarna, A berättade hur han vaknade av att jag tryckte på den lilla knappen som ökade styrkan på de elektriska impulserna, med jämna mellanrum.

Otroligt utvilad vaknade jag på morgonen den 4e december, glad över vad som komma skulle.