VARNING! Ni som inte vill veta detaljer - sluta läsa nu...

Har varit hos läkare på spec-mvc nu på morgonen. Blev skraj direkt när jag såg henne - det var nämligen samma kvinna som sjukskrev mig för foglossning. Hon var den gången väldigt auktoritär och jag fick verkligen ta i när jag skulle förklara mitt bekymmer.

Hon började idag prata om antibiotika hit och dit, Bricanyl och urinvägsinfektioner. Precis vad alla andra läkare pratat om de senaste veckorna. Ingen har en plan. Alla vill behandla mig för uvi. Alla vill att jag ska ta Bricanyl som inte hjälper.

Efter att A rutit till, kände jag mig starkare att förklara mitt bekymmer. Att gå med dessa sammandragningar/förvärkar/pinvärkar till vecka 40+0, då de TIDIGAST kan tänka sig att sätta igång mig.

(Jag behöver nog inte förklara att det är detta jag önskar minst, jag vill självklart att förlossningen ska starta naturligt, med ett fullgånget barn som är friskt.)

Efter många om och men, så tyckte hon att jag skulle få fler tabletter Propavan till natten, så att jag åtminstone fick sova. De är inte farliga över huvudtaget för bebisen. Skönt att veta, då jag känt mig tveksam till att stoppa i mig dem tidigare. Hon föreslog också TENS, som jag skulle be att få låna från min ordinarie mvc. Ska ringa dit om en stund för att se om de kan skaffa fram en sådan till mig.

Till slut frågade hon om jag ville kolla tappen och JA, givetvis vill jag ju se om det hänt NÅGOT, även om jag inte förväntade mig det.

Tappen var fast och lång. Alltså omogen, MEN, den var inte vad man kunde förvänta sig hos en förstföderska då den låg lite framåt och jag var öppen för fingret. Hon kände Fladdors huvud som ligger väldigt långt ner.

Detta är INGA tecken på att en förlossning är på gång, men ändå tecken på att sammandragningarna gör "nytta".

Direkt efter undersökningen drig ännu starkare sammandragningar igång. Nu gör de ONT och kommer var fjärde/femte minut. Hoppas att de inte klingar av...