lördag 31 juli 2010

Sömn är underskattat...

Efter en stressig vecka och för lite sömn, verkade det som att mannen inte skulle fixa ett bröllop idag utan lite extra energi. Efter frukosten bjöd jag och Bella honom på sovmorgon. Jag hängde tvätt - Bella drog ner den. Jag plockade leksaker - Bella plockade fram, slet ut, slet ner, trillade huvudstupa, reste sig, plockade av blöjan osv.

Det går i ett så det är förståeligt att energin tar slut emellanåt.

Jag tänker ofta på alla ensamstående föräldrar och inte minst min egen mamma, som oftast var ensam med två små (och stora) barn. Jag förstår inte hur vi ändå kunde ha det så fint hemma. Hur hann hon med? Och alla utflykter vi gjorde... Hur orkade hon?

Jag har förstått, de senaste åren, vilket slit min mamma haft med oss och med huset, med bilen och skola/arbete. Hon har varit så duktig.

Jag är glad att jag har A. Han skämmer bort mig med sovmorgon då och då och vi delar verkligen på alla sysslor här i hemmet. Tvätten är min och dammsugningen får han stå för.

1 kommentar:

  1. Ja man förstår sina mammor mycket mer då man fått barn själv. Tänk villka super mammor vi har haft :)

    SvaraRadera

Du har ordet <3