söndag 11 juli 2010

Blygis

Jag är en blygis. Att överkomma blygheten brottas jag med jämt och ständigt! De som känner mig tror inte på det när jag berättar om min enorma blyghet.

Den är enorm. Faktiskt. Ibland tar jag i så mycket att jag nästan blir överdrivet oblyg - allt för att dölja det.

Vardagen ger många tillfällen att överkomma den, men ibland vågar jag inte ta det där steget. T ex när jag satt på planet mellan Sthlm och Malmö med Tommy Körberg. Knäpptyst i en timme. Hela tiden funderade jag på en öppningsfras. Jag ville så gärna spä på hans kaxighet genom att berömma honom.

Men tiden gick och jag gick miste om tillfället att få prata med Tommy K.

Ett annat tillfälle då jag inte vågade säga något (och detta ångrar jag ofantligt mycket) var på Ikea. I kassan till restaurangen satt en tjej med eldsmärken över hela vänsterarmen. Konturerna hade hon tatuerat så hennes röda märken bildade en hel Atlas! Jag var så imponerad över vad hon gjort med märken på sin kropp som en annan kanske valt att dölja.

Jag ville så gärna säga att det var snyggt, coolt, häftigt och modigt, men jag teg.

Önskar jag hade vågat säga det till henne.

Om du, eldsmärkta tjej, mot all förmodan skulle läsa detta, så vill jag bara säga att du är en förebild!!!



1 kommentar:

  1. Tänk, det hade jag aldrig kunnat föreställa mig. För mig har du alltid verkat så spontan och orädd. Och nu när jag hör att du är så blyg egentligen kan jag bara känna; Fy vilken modig människa du är!

    Mamman

    SvaraRadera

Du har ordet <3