onsdag 21 juli 2010

18+0

Wiee! Arton hela veckor har gått och om exakt en vecka sitter jag förhoppningsvis störtlycklig över att ha fått se vår fina bebis i magen, frisk och kry!

Jag mår bra, med undantag för en incident i måndags morse. Magen växer, Minifladdor gör små kullerbyttor om kvällarna och jag myyyser!

Den här graviditeten går så fort! Låt oss bara hoppas att den går fort i slutet också, när jag är som tyngst, har mest foglossning (som jag har redan nu, men jag håller den i schack!) och ständig ryggvärk!

Kroppen: Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.

Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.

Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.

Fostret: Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

Från familjeliv.se

2 kommentarer:

  1. Blev du rädd först när du förstod att du var gravid igen?

    Det är ju verkligen en gåva men jag hade blivit skiträdd först...

    Tycker det är beundransvärt att du är så optimistisk...

    Jag är ju en sann PESSIMIST :-(

    Är säker dock att jag hade älskat ett barn till lika mycket och hade ALDRIG kunnat göra abort...

    Kram

    SvaraRadera
  2. Wow... redan v. 18, så häftigt :) kan tänka mig att du får en del gravid-flashbacks från förra sommaren, det får iaf jag bara jag tänker tillbaka på förra året och hur man mådde då... hihi!
    Hoppas du och lilla magen mår bra!

    SvaraRadera

Du har ordet <3