Update

Försäkringskassan. Gah. Trött.

De håller "Mina sidor" öppna på nätet mellan 14 och 17.30, men man kan inte komma åt sina ärenden. Så jag ringer dem. Det gör tydligen alla andra också eftersom det tutar upptaget. Efter många uppringningar placeras jag äntligen i kö.

"Just nu är det många som ringer. Du har plats tvåhundrafyrtio".

Jag ger mig inte. Med ett stadigt grepp om mobilen räknas köplatserna ner. 220. 218. 187. 24.

"Piip, pip, pip". Då har jag ingen täckning längre. Bor i jävla Fort Knox. Kan inte ringa varken ut eller in. Provar igen och hamnar i kö direkt - denna gången på plats 180-något.

När jag kommer fram visar det sig att inget beslut är taget. Det saknas en blankett. Jag har ringt en gång i veckan den senaste månaden och ingen har nämnt någon blankett jag missat att fylla i.

De hittar blanketten. Ber om ursäkt. Lägger en påminnelse. Klart.

"När kan jag förvänta mig att ett beslut tas?" frågar jag med min hesa stämma.
"Vet inte. Tyvärr."

VET INTE. Vet inte? Ett svar som "jag lovar att göra mitt yttersta för att detta ärende ska få en högre prioritet" hade varit finare. Det innebär samma sak som "vet inte", men jag hade manipulerats att känna mig lite gladare iaf.

Så. Nu ska jag andas. Fylla på ett varmt bad med badolja i och avnjuta en god bok. Pust.